tisdag 15 augusti 2017

Min dag!

Idag var det min dag, minsann.
Födelsedag. Och som jag blivit uppvaktad!

Dagen började med uppvaktning av hela familjen, teckningar, blommor och flagga både inne och ute.
Synd att man bara fyller en gång om året ;-)

Blev sedan utbjuden på lunch, hann fixa några ärenden, en kompis var förbi med en fantastisk bukett rosor och lite tillbehör
(du vet vad jag gillar, tack bästa S!) och sedan hann jag jobba lite i trädgården innan det var dags att duka och förbereda för middagen. Vi gjorde det enkelt och köpte pizza och bjöd på glass och jordgubbar. Sedan kom mina föräldrar och svärföräldrar med mer blommor och mer paket. Inte klokt vad man blir bortskämd! :-)

Men - gladast av allt var jag över att bli ihågkommen av så många (tack alla ni som hört av er på ett eller annat sätt, uppskattar det verkligen!!) och att alla nära och kära kunde komma ikväll.

 En annan sak jag blev glad över var att en av mina älsklingshönor piggade på sig.
Igår kväll upptäckte vi nämligen att lilla Kråkan inte var pigg. Det fick bli ett bad i ljummet såpvatten, och sedan fick hon ligga inlindad i en handduk i uterummet för att torka till medan vi gjorde i ordning en sovplats i garaget
(härom morgonen när M skulle gå till jobbet var det bara fem grader varmt ute!)
Där fick hon i alla fall sova gott och varmt och vara ifred från de andra, om det skulle vara något. Jag hoppas att det gjorde susen, för i morse var hon pigg igen.
Och det var ju en födelsedagspresent bara det!

Här är hon, lilla Kråkan. Tillsammans med tuppen BG. Oftast går de fritt i trädgården. Ganska härligt! Och hönshusbygget går framåt. Jippi! Ska visa er någon dag. Tyvärr så är jag jättedålig på att visa byggbilder, det är så oinspirerande att ta bilder innan det är klart. Eller det är roligt hos andra, men inte hos mig.


Dukade med små rosknippen vid varje tallrik.


På andra sidan grinden går hönorna och pickar. Vi låter dem inte gå närmast huset, ganska skönt att få ha smultronen i rabatten ifred (det är där jag plockar bär på morgonen, jag har satt massor av smultron på den sidan där hönorna går, så där kan de äta så mycket de vill) och att slippa trampa i hönsbajs om man går barfota i gräset :-)



Här fattas någon alldeles förskräckligt mycket, nämligen Melker som oftast låg under utemöblerna den här tiden på året. 
Jag saknar honom så. 
Min fina, fina hund.

Nu är det läggdags här. Imorgon väntar nya spännande upptåg!

Kram till er alla från mig!

Inga kommentarer: