♥ ♥ ♥ Annas hjärtan - om inredning, familjeliv, projekt och livet i allmänhet

En gnällig rapport Igår var jag inne på "ska man skratta eller ska man gråta"? Den frågan kvarstår kan man ju lugnt säga! Jag var så himla trött igår så jag deklarerade att jag tänkte lägga mig tidigt! Skulle mata skruttan, men hon var väldigt ledsen och det drog ut på tiden. Kanske hade hon ont av vaccinationssprutorna hon fått tidigare på dagen? Hur som helst. Matte tog upp henne och skulle lägga henne i vår säng. BAARRRFFF. Årets jättespya. Givetvis prickade hon både min och Mattes halva. Och vad värre var att den del av sonden som ska vara nere i magen plötsligt stack ut genom munnen. Ingen större skada skedd bedömde vi när vi dragit bort eländet och funderat en stund - Vi får prova att mata med enbart flaska nästa mål. Dessutom underlättar en positiv tankegång! Plötsligt är hon sondfri! Kanske läge att ta nåt fint kort? Börjar tänka igenom fina kläder inför morgondagen. Springer för säkerhets skull och hämtar kameran. Här gäller det att utnyttja tiden! Tar några bilder. Tillbaka till tvätten. Man ska ju inte gnälla när man har tvättmaskin (men ni som läser här ofta vet att storasyster hade magsjuka för ett par dagar sen. Då tvättade jag rubbet, istoppstäcken, filtar, kuddar. Alla synliga textilier i sovrummet, och det blir ett par stycken i och med att barnen har växasäng/spjälsäng där också. Natten efter senaste saneringen läcker Philips blöja i vår säng såklart så igår morse fick vi ställa oss och tvätta igen. Det kan man ju leva med, fast helst inte flera gånger i veckan) Rev ut lakan och gick ner och startade en tvättmaskin. Thilda och Philip hann somna. Klockan visade strax efter midnatt, det är i alla fall inte vad jag kallar att gå och lägga sig tidigt när man är trött. Gick ner för att göra mat till Linnah. Hör en lång ramsa som inte låter trevlig från övervåningen. Blir lite nervös. Inte en läckande blöja inatt igen väl? Ropar försiktigt upp till Matte. Vad hände? -Det är Philip, han har spytt ner hela sängen! Djupt andetag. Nej! Kan jag gömma mig i garaget och komma fram om några dagar? Bet ihop och gick upp igen. Mötte Matte och en droppande, gråtande pojk. Stackars Pip, vilken hemsk upplevelse att vakna av att man kräks! Jag samlar ihop sängkläder med korvbitar och gurktuggor. Gick ner för att skölja av det värsta. Maskinen redan upptagen, kräklukt i hela huset. Nybadad men ändå ledsen och snyftande Philip. Tröstar och försöker bädda så gott det går och vi kryper ner för att titta på Thomas tåget. Sedan följer det scenario som alla ni som någonsin haft magsjuka barn känner igen. Lagom tills man duschat och tagit på nytt och torrt så kommer nästa spya. Igen och igen. Stackars Philip! Det var mycket gråt vill jag lova! I timmar höll vi på. Under tiden skulle Matte försöka mata Linnah med flaska. Hon sätter sig självklart på vrångan och vägrar. M försöker och trugar. Nix. Pytsar in milliliter för milliliter med en spruta, NÅT måste hon ju få i sig om vi ska slippa åka in. Murphys lag träder in igen och hon kräks ner hela köksgolvet. Lukt av nutramigen påminner om sur strumpa, och när den är uppäten och borde ligga i magen men istället hamnar någon annanstans så blir det inte ett dugg bättre, jag lovar. Jag och M möts på väg till och från tvättstugan, jag med Philips kläder och handdukar, han med Linnahs. Ringer 34:an och förvarnar, snart kommer vi. Ja, inte hela gänget såklart, Matte får åka själv med Linnah (är ändå tacksam att vi inte åkte då sonden kom upp, för då hade Philips spyor hamnat i bilen) Ösregn ute. M får köra i 60 km/h in till Falun. Det i sig är väl ingen fara, men när klockan närmar sig två på natten kan man ju hålla sig för skratt. Morgon. Jag, Philip och Thilda i Borlänge, Matte och Linnah i Falun. Philip vaknar sex och vill ha välling. Jag som hoppats på lite sovmorgon med tanke på nattens aktiviteter. Sorry killen, men det går inte, det funkar inte när man kräkts!. Förklara det för en vällingsugen tvååring den som kan! Jag rostar mackor, kokar ris och trugar. Rullar små bollar av innanmätet till rostat bröd och tycker själv att det ser lite spännande ut. Nope. Välling, annars kan det vara! Badar för att distrahera honom. Tar på torra kläder och tänker att nu är nog stormen över. Självklart inte! PJJJUKE. Börja om! Nu mår han i alla fall lite bättre. Fast han har fått feber istället. Lille killen, vilken otur! Vi som trodde att han hade klarat sig. Hann i alla fall ta ett vettigt kort på Linnah utan sond! Kolla lillfingret :-)

Pussåkramheladan!