fredag 19 februari 2010

Jävla skit Imorgon fyller Philip år. Jag har inte vågat hoppas, men jag har ÖNSKAT att vi skulle få åka hem. Självklart, självklart är det viktigast att Linnah får hjälp. Inte tu tal om den saken. Men det känns jobbigt ÄNDÅ! Åkte hem en sväng förut, duschade, plockade fram födelsedagsflaggan, födelsedagskudden och la fram presenter som vi inte hunnit slå in (tror inte att han bryr sig så mycket om det, pappret är mest bara jobbigt ändå) och har bett M att videofilma och fotografera honom. Sedan smiter jag hem en sväng mitt på dagen för att tanka lite Philip och Thilda-närhet. Så vi får ju ses en stund ändå, det kunde varit värre. Men ändå. Alla mammor där ute förstår hur jag känner. När det gäller Linnah så ökar hon i vikt, inga stora mängder, men det går åt rätt håll. Sedan vi kom hit i tisdags har hon ökat 40 gram. Jag fick en snilleblixt idag och grävde fram Thildas vaccinationskort där hennes vikt från första tiden finns uppskriven, vi hade nämligen ungefär liknande "problem" med henne fast behövde inte läggas in. Och hon ökade någonstans kring 80 gram per vecka. Det lugnade mig en del faktiskt, det gick ju bra med henne, och hon la in sig på sin egen kurva även om alla BVC-damer var lite hetsiga över att hon inte följde den kurva som hon enligt dem "borde" ha hållt sig till. Varken Thilda eller Philip är några bjässar, båda är ganska så tunna (även om Philip äter som en hel karl just nu, himmel vilken matlust han har!) Så varför skulle hon vara annorlunda? Pussåkramheladan!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Å vad fint skrivet,känner med dig.Får tårar i ögonen,så jobbigt att få vara ifrån familjen.Hoppas det vänder för er nu.Tänker på er...Kram Frida

Kellis sa...

Usch och fy för att inte få vara med sina barn när de fyller år... Jag förstår vad du känner men som du säger, viktigast är ju att Linnah börjar bli bättre!!

Kramar till dig och hela familjen plus en extra kram till stora killen!