söndag 6 september 2009

Imorgon är det dags! Dagen vi längat efter LÄNGE! Gipset ska bort! Å vad det ska bli skönt, framför allt för huvudpersonen själv såklart, men även för oss andra. Igår natt vaknade jag abrupt klockan ett på natten av Thildas gipsarm som slog mig på näsan. Det gjorde så sabla ont att jag var vaken flera timmar. Ja, inte av smärtan kanske, inte så länge, till slut var jag bara pigg och kunde inte sova. Jag får mig ett par smällar varje natt, men ingen har träffat riktigt så illa som just den där. Och det är ju ändå petitesser om man jämför med hon som faktiskt släpar på gipset dag som natt. Hon har varit superduktig tycker jag!
Imorgon blir jag vanlig igen, sa Thilda till mig förut. Och så är det ju :-) Fast hon har nästan vuxit ihop med gipset, man tänker inte på det längre. Men det ska ändå bli skönt, såklart. Kramkram!

Inga kommentarer: